Fest med mordgåta i Finland

Vårt koncept med mordgåta har spridit sig till våra grannländer minsann. I april anordnades ”Mord på slottet” i Jakobstad i Finland. Michael Blomström delade med sig av fantastiska bilder, tips och trix och beskrev kvällen så här:

”Vi hade som arrangörer bestämt att vi även ska vara delaktiga i “spektaklet” och därför läste vi själva endast arrangörsinstruktionerna samt egna roller.

En utomstående gick igenom och ordnade alla manus och det lyckades riktigt bra. Vi lade dock ner en hel del jobb på förarbete och detaljer vilket visade sig vara ett lyckat drag.

Det är ändå en hel del som ska stämma!

Tjänstemannaklubben hade för kvällen förvandlats till “Alholma Slott” och vi var 18 personer som mötte upp. Redan i inbjudningen hade vi bestämt att handlingen ska vara förlagd till -34 och de 18 personerna som slöt upp hade verkligen tagit sina roller på allvar och engagerat sig till 100%. Detta trots att hela gänget egentligen inte är speciellt “skådespelande”. Pga sjukdom måste vi byta två roller endast tre timmar före, men tack vare flexibla deltagare ställde inte ens detta till problem.

En cateringfirma levererade maten och menyn hade vi trixat om lite för att den skulle bli mera slotts- och greveanpassad.

Vi hade verkligen en superrolig kväll och som arrangörer har vi åtminstone fått enbart positiv feed-back. Största problemet under kvällen visade sig bli att inte skratta så att man fick mat i “fel strupe”.

Mordet pågick under 3-3,5 timmar och efteråt dansade vi in på småtimmarna. De flesta med bibehållna roller kvällen ut!

Ett par småsaker kan jag kommentera för att eventuellt hjälpa andra:

– vi hade ordnat poliskläder åt kommissarien samtidigt som det i hans rollbeskrivning fanns att han själv skulle ordna sina kläder så vi hade dubbla kommisarieutstyrslar.

– det finns årtal i bevismaterialet som i vårt fall lite dribblade bort att vi körde 1930-tal.

En person, (min fru som spelade Alice) avslöjade mördarna och mina hemgraverade pokaler för skådespel och klädsel delades även ut.

Och till slut, som vår revisor konstaterade när xx segnade ner: “en mun mindre att mätta…..”